Kakkoi

Ojsan, tillhör man blogg-världen nu?
Spännande att se hur länge jag kommer orka hålla på med det egentligen.

Dagens tankar? Mmh..
Jag har en pojkvän som jobbar ihjäl sig och jag längtar efter bebis så det gör ont i hjärtat.
Ser barnvagnar överallt och kom på mig själv med att kolla på babysajter igår natt (??!).
Har alltid tänkt att sånt här drabbar alla andra, men inte mig, ville ett bra tag inte ens ha barn, men nu sitter jag här och funderar på hur det skulle kännas att va gravid, att föda och helt plötsligt hålla en perfekt liten skapelse i ens famn.
Blir helt svag i knäna när jag tänker på det.. Snusa på huvudet av ett under och pussa försiktigt en mjuk liten kind.

Jag undrar vart man vänder sig när man känner såhär..?
Försökte prata med en tjejkompis och hon såg helt oförstående ut, lite som om jag var en utomjording.
"Hur kan du vilja ha barn nu? Du skulle verkligen ångra dig tror jag."
En annan killkompis verkade inte ens vilja höra vad jag sa.
Känns lite som att få pesten när man börjar längta efter barn.
Sen slog tanken mig: "tänk om jag inte kan få barn?". Det är ju faktiskt inget som säger att jag kan få, man vet ju aldrig.
Blev helt kall inombords och tänkte "jag måste göra nåt test NU!!", men insåg snabbt att det går bara att testa på ett sätt och det är att faktiskt bli gravid (eller inte).

Jag tror det kanske är nåt fel på mig.. Man kan inte helt plötsligt längta efter barn såhär häftigt, det känns så överväldigande och stort och samtidigt så skrämmer det inte lika mycket som jag ser fram emot det.

Tror jag egentligen borde sova..
Saknar Simon så det gör ont.. Hoppas han förstår det trots allt som händer på jobbet.
*suck*.. Tycker så synd om honom, efter allt jobb han lagt ner på spelet, alla sena nätter, och ändå blir det försenat och problem.
Är så fruktansvärt stolt över honom, han är verkligen SÅ duktig.
Hur lyckades jag få en så bra kille? Gud är sannerligen god.

Näe, men nu får det va nog med det här första inlägget.
Hoppas du sover gott och vaknar utvilad.
Hyvää yötä.

Kram